120 nätter i Berlin, det borde kännas som en evighet.


förra veckan var det ljust när jag kom hem och jag bar plisserad kjol. Det var en vecka utan läxor och livet var på topp.

jag hade på mig solglasögon för första gången på det här året och upptäckte att mina morgnar inte skulle vara densamma utan min latte. 

Idag har jag mest gått klädd såhär och blivit mött av den här hunden i dörröppningen.
 
Annars, så lyssnar jag på lilla sällskapet, läser läxor, drömmer mig bort och har en helt normal tisdag. Får också fina sms från sommarvänner, som jag hoppas kunna träffa snart. På fredag, förresten, då är det Mando diao som spelar i De geer-hallen. jag ska dit och känna mig riktigt infrusen, fast varmt infrusen.
 
 

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0