Jag var ingen, du var aprilhimlen

Igår blev jag alltså totalt överraskad. Tog en buss till Sörpat för att träffa några tjejer i klassen och mysa. Istället irrade jag och hon på första bilden, Bea, runt och letade efter ett rött radhus med vita knutar. Där jag sedan gick uppför en trappa och blev mött av en dörröppning full av finmänniskor och ballonger. Med massvis av kamar var jag helt chockad och förstod ingenting. Började gråta i all chock och förstod sedan att dessa människor var där för att överraska MIG! Hade sedan en helt galen kväll med dans, sång, gitarrspel och mänsklig värme. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0